I torsdags var det tjejkvartetten som höll i julträningen och eftersom att Anders skrivit att det skulle vara hopp och skutt så blev det hopp och skutt, i alla fall lite. Vi sattsade på ett insperations pass där tanken var att ge nya ideer på hur man kan lägga upp övningar och hur man kan träna tekniker på ett lekfullare sätt. Tror vi lyckades ganska bra, eller hoppas i alla fall det. Det verkade i alla fall som att de som tränade hade roligt, många skratt blev det och stundviss såg de riktigt trött ut. Passet avslutades så klart med carameldansen, det var ju trotts allt ett hopp och skutt pass:D
Här kommer en av sakerna vi gjorde på passet igår!
(resten av filmerna kommer så fort datorn vill det)
Ju-jutsu till musik, en liten "avslappning" eller något. Vi gick runt två och två i lungt tempo till Bananerna av nicke och mojje:
Varje gång de sa "böjer bananerna" gjorde vi en o soto osae!
Sedan lade vi till indianhopp på "indianerna" och så fick vi låtsas svinga oss i lianer när de sjöng det :)
Denna grej skulle man kunna göra med en annan låt, fler övningar, uppvärming, fys, eller vad som helst, det är bara att hitta på något :)
(Funkar inte lika bra på mon, om de inte hört låten många gånger eller låten är tydlig. Vi testade en liknande grej för några år sedan men de hörde inte vad de skulle lyssna efter i låten)
En kille ~14 ställer sig i matkön för att lämna sin disk. Det står många småbarn framför honom som är långsamma och killen suckar lite. En liten flicka ~7 år vänder sig mot killen. Flickan: Är du en sån där jobbig tonåring som tränger sig före folk? Killen tittar konstigt på flickan, lämnar sin disk och går därifrån.
Igår var jag och Sanna hemma hos Ida. (Jag körde dit själv! :O)
Vi skrev manus och såg Harry Potter tre. Sen åkte Sanna hem och jag och Ida somnade, såg lite av Harry Potter fyra, åt middag, spelade wordfeud med Idas syster och såg slutet på Harry Potter fyra :) Mysigt :)
Den nya tomtemor gav igen med ett svingslag men som tur var hade den gamla tomtemot lärt sig ju-jutsu och gjorde en seionage på nya tomtemor som föll till golvet och tappade andan. Gamla tomtemor låste in nya i en skrubb och ställde två tomtenissar som vakt utanför. sedan gick hon in till tomten och på något sätt hade han fattat att han hade gjort fel när han gifte om sig. Nya tomtemor hade ju bara varit ute efter pengar, gamla hade ju alltid velat det bästa för barnen. Tomten bad nissarna att lasta på alla paket på släden. Sen så hade de en liten avskedsfest för Jenny Elsa och Hugo som skulle få följa med tomten när han delade ut paketen. Alla var glada och tacksamma för att Jenny Elsa och Hugo hade räddat julen. Och några timmar senare så satt de tre barnen tillsammans med tomten på släden och så flög de iväg hem mot Sverige
Nissarna och de tre ungdomarna arbetade hela natten och när solen gick upp dan före doppar dan var alla presenter klara. De betraktade nu stolt sitt arbete medans den gamla tomtemor delade ut gröt till de trötta och hungriga nissarna.
Tomten var fortfarande inte helt återställd men han tycktes vara på bättringsvägen och det såg faktiskt ut som om julen var räddad.Men i samma stund som den sista gröten var uppäten slogs dörrarna upp och in stormade ingen mindre än den nya tomtemor, verkstaden blev tyst och alla riktade blicken mot den ny anlände.
”Vad fan händer här? Och vad gör den där tanten här?” Den nya tomtemor pekade på den gamla medans hon stormade in i rummet. Den gamla tomtemor hade rest sig upp och tågade nu mot kvinnan som tagit tomten ifrån henne.
”Du har ingen rätt att dyka upp här, tomten lämnade dig!” den nya tomtemor var ovetande om den gamles nya kunskaper och såg inte en gammal tant som ett hot utan fortsatte att håna henne.
De båda stod nu knappt en meter ifrån varandra och den gamla tomtemor skulle just kasta sig på den nya när Jenny skrek till.
”Nu får mi ge er, bete er som vuxna och lös detta genom att prata!”
De båda kvinnorna tittade på Jenny en kort stund innan de vände sig mot varandra igen, den gamla tomtemor var den första att utdela ett slag.
Det såg inte bra ut för den stundande julen och ingen visste vad man skulle göra åt den nya situationen.
En av Idas elever kommer för sista träningen och hans lilla syster som är kanske 5 följde med, de springer upp på mattan men lillasystern hejdar sig och säger
Elsa satte sig på en stol och började blogga, Hugo pratade med motionsnissen om träningsprogrammet och Jenny stod ensam och funderade. De mesta var nu i ordning i tomteverkstaden, listan var skriven, renarna var i form igen, tomten var utanför sitt rum och nissarna hade äntligen börjat arbeta tillsammans(Inte ens Per-Göran bråkade längre) Men Jenny kände sig ändå djupt oroad. Det var nu två dagar till jul men inga julklappar hade blivit tillverkade än och ingen verkade riktigt ha koll på vad som skulle göras.
Jenny tog fram listan och kollade på den. Det skulle göras 6 miljoner dockor i olika former och storlekar, 7 miljoner bilar, 30 000 spel, 9000 ritblock och flera miljoner av andra leksaker. Om de fortsatte som det hade gjort hittills skulle de aldrig hinna så de var tvugna att börja NU. Jenny gick och talde med Sibylla och snart hade hon satt igång alla nissarna, Jenny satte igång sina kompisar och snart var verkstaden vid liv igen. men något som ingen av dem visste var att det nyligen hade landat ett plan på nordpolen och detta plan kom inte med något bra...
Idag har jag haft sista passet med mina nybörjar barn. Det har varit en underbar termin. Tror barnen också har tyckt det. Det ahr bjudits på spännande träningar, norrlandsläger, stiltävning, newazacup, julfest och så avslutas det med att få gradera till gul-vitt monbälte!
Dagens pass bestod av lite blandat, de fick testa vänster tekniker, nya coola tekniker de inte testat förut, de fick köra katan och lite mer. När jag frågade de om de ville testa någon fler teknik eller fika så vann ny teknik såklart. Men när vi hade dragit över 5 min kände jag att det var dags att avsluta passet och gå coh fika i stället. (men det var bara för att föräldarna inte skulle bli så sura på mig(Vi hade kunnat hålla på ett bra tag till))
Jag fick två paket i dag, En pojke kom fram i början av passet och gav mig en skumtomtepåse och ett supergulligt kort till. Jonas fick också ett, båda vi blev förvånade men tackade. Efter vi hade avslutat passet så fick vi varsin present till. en påse med godis i och ett bio kort det fick vi av tre pojkar.
Det kommer kännas hemskt att lämna dessa änglar(djävular). Men dom tränar ju fortfarande på samma klubb och jag kommer träffa dom massa!
Nästa morgon överraskades de när de kom ned till köket. I änden av det långa köksbordet satt Tomten, insvept i så många filtar att han liknade en gammal indian kvinna. Han åt långsamt ur en skål gröt med tom blick. Ungdomarna stannade till en stund i dörröppningen, rädd att tomten skulle få ett utrbott på dem för att de var i hans verkstad. Men då Tomten inte verkade ta notis om dem smög de sig förbi Tomten och fram till Tomtemor som lagade julgröt vid en gigantisk kastrull.
"Du fick upp honom ur sängen?" sa Elsa.
"Klart. Efter ett mycket långt äktenskap vet jag hur man hanterar Tomtens deperissioner" svarade Tomtemor vänligt.
"Hur mår han?" Frågade Jenny oroligt.
"Inte bra, men han mår inte sämre i alla fall. Vi får se hur lång tid det kommer ta innan han återhämtar sig."
"Awesome" sa Hugo och tittade på Tomten.
"Han har sig själv att skylla." fortsatte Tomtemor, och lät inte så vänlig längre. Dumma tok, att ens försöka sig på något som Facebook... Hans hjärna är alldeles för gammal för sådant skräp. Och att lämna mig för den där otäcka..." hon hejdade sig och tittade på ungdomarna.
"Mina klagomål och svordomar är inget för barnaöron. Kila ut i verkstaden och se om ni kan göra något för nissarna.
Ungdomarna lämnade Tomtemor och hörde henne fortsätta muttra över tomten och hans nya fru när de gick ut till renhagen. Där hade nissarna placerat rullband som renarna sprang på. En lång (i nissemått) och spinkig nisse peppade dem att fortsätta springa.
"Jaha, då har man sätt allt" skrattade Hugo åt den bisarra synen.
"De börjar vara i god form nu" sa den spinkiga nissen som sett ungdomarna komma. "De bör vara klara till jul."
"Asbra!" Elsa tog fram sin mobil och tog en bild. "Måste blogga om det här!"
Barnen och nissarna lät tomtemor ta hand om tomten medan de började deorera verksataden. "Men hur blir det med alla paketen" utbrast Elsa
"Det löser väl tomtemor också" sa Hugo lungt
" Men.. men .. tänk om hon inte hinner det?" sa Elsa
"Det är klart att hon hinner, hon är ju coolast" sa Hugo medan han hängde upp en julgranskula på granen.
De båda fortsatte diskutera medan Jenny tog och undersökte saken. Hon gick runt till massa nissar och kollade vad tomtemor brukar fixa. Men hon verkade inte fixa något alls. Det enda nissarna visste att hon gjorde var att hon lagade gröt.
Den natten sov Jenny väldigt oroligt och drömde massa mardrömmar om hur de inte skulle hinna fixa allt till julafton
Om ca 13,5 timmar börjar min första tenta. Känns nervöst men jag är ändå lite taggad på det konstigt nog. Har repeterat hela dagen så nu får jag hoppas att jag kan allt som jag ska kunna. (Jag har i alla fall lärt mig flera irrelevanta saker som jag tyckte var intressanta :]) Nu ska jag gå ingenom citronsyracykeln en sista gång och sen får de vara bra.
”Vet inte, vi får fara hem och se vad de andra säger” Max förberedde släden och snart var det uppe i luften igen.
Resan tillbaka var tyst och Elsa förberedde sig på att berätta de dåliga nyheterna för de andra. Snart syntes Taket på tomtensverkstad och Max tog ner släden, de landade mjukt i snön. Ute på gården väntade Jenny, Hugo och några av nissarna. Knappt hade de landat fören alla nissarna började prata i mun på varandra, Jenny höjde en hand och de tystnade genast.
”Hur gick det?” Jenny tittade frågande på Elsa och Max
”Inge bra alls! Tomtemor brydde sig inte, hon var en blond bimbo! Tomten gifte om sig för några år sedan.” Förklarade Elsa snabbt
”Vi vet” Svarade Hugo, Elsa såg frågande på honom
”Berättade de andra nissarna det?”
”Nej det gjorde jag” Elsa snodde runt, på andra sidan släden stod en gammal dam med kruligt grått hår, hon såg ut lite som Elsa tänkt sig tomtemor skulle sett ut.
”Vem är du?”
”Den riktiga tomtemor så klart, tomten lämnade mig för några år sen för den blonda flickan du berättade om och sedan dess har jag rest runt i Asien och lärt mig kampsport. Nu är jag tillbaka för att ta tillbaks Tomten” Den gamla tomtemor såg riktigt skräckinjagande och Elsa var väldigt glad att hon inte var tomtens nya fru. Jenny tog till orda igen
”Tomtemor dök upp alldeles efter ni farit och har hjälpt oss att styra upp i verkstaden, det har tydligen gått utför sedan tomten gifte om sig. Nästan alla nissar är tillbaka vid sina arbeten nu är det bara tomten som måste bli frisk”
"Din bimbo" fräste Elsa efter Tomtemor och tomtemor stannade.
"Vad kallade du mig?" frågade Tomtemor ilsket.
"Inget" mumlade Elsa.
"Du! Låt mig vara från och med nu. Jag vill inte ha med dig och göra, snorunge" varnade Tomtemor.
"Men tomten är sjuk!" försökte Elsa.
"Sjuk? Vadå sjuk?"
"Jag vet inte han... Ingen vågar i alla fall gå in till honom." Elsa tänkte att Tomtemor kanske skulle vilja komma hem och ta hand om tomten.
"Vadå är han döende typ?"frågade Tomtemor.
"Julen kommer i alla fall dö ut om det fortsätter så här" svarade Elsa.
"Jag sa ju att jag inte bryr mig om någon jävla jul" fräste Tomtemor. "Är Tomten mycket sjuk?"
Elsa nickade. Tomtemor funderade en stund.
"Har du papper och penna?" frågade hon sen.
Max gav Tomtemor ett papper och en liten bläckpenna och hon slog sig ned på en bänk och började skriva något.
När hon var klar gav hon det till Elsa. "Här. Ge detta till min man, snorunge"
"vad är det för något?" frågade Elsa.
"En påminnelse om vem han älskar mest av allt i hela världen. Så att inte hans kära lilla tomteverkstad testamenteras till fel person. För det hade väl varit tråkigt" Tomtemor skrattade. "Kan ni förstå hur mycket man skulle tjäna på att ordna en nattklubb i Tomteverkstaden? Helt sjukt mycket! Kan knappt vänta tills allt är mitt! Nå, ge er iväg nu, adjö!" och Tomtemor skyndade bort på höga klackar.
På knatte var vi elaka nissar som tagit allt julpynt från granen. Barnen var i två grupper som var vid solen och en vid speglarna och "övade sig" genom att leka olika lekar. Sanna och Ida var snälla nissar och lekledare. Vi andra var elaka nissar som busade med barnen och saboterade deras lekar!
När de övat klart fick de fika, och sedan spred vi ut allt julpynt vid balken, de elaka nissarna satte sig ner med luvan för ögonen och barnen fick smyga nära oss och ta julpynt utan att bli upptäckta av oss. Det var jättesvårt att hitta barnen!
Sedan fick de klä granen, dansa runt den och sjunga, och så dök tomten upp. Eftersom de var så snälla och söta skulle de få julklappar av tomten.
Tomten delade ut julklapparna, barnen fick massa roliga presenter, det blev lite mer dans runt granen för vissa, lite spring och bus och sedan hemfärd.
Sedan åt vi tränare pizza till lunch och laddade upp för mon. (tjejkvartetten bytte julklappar med varandra också!)
På mon var vi också elaka nissar som tagit julpyntet, men nu fick de möta oss i varje lek istället. Och självklart spelade nissarna efter sina egna fusk-regler ;)
De fick fika, och sedan lekte vi "indiansmyg": Vi ställde ut hinder, lade julpyntet borta hos oss och sedan räknade vi till fem. På fem vände vi oss och om vi såg något av barnen fick de gå tillbaka. De skulle alltså gömma sig bakom hindrena och försöka ta sig fram till julpyntet så de kunde ta tillbaka det. Det var lite jobbigt att man inte kunde allas namn men men :)
Sedan pyntades granen, det sjöng och dansades, tomten kom, julklappar blev utdelade och sen var ledarna så trötta så de satt och vilade medan barnen lekte med sina julklappar, pratade och busade.
Riktigt lyckad dag för både barn och ungdomar tror jag! :)
Jag och Ida sitter på mitt rum efter att utklassat Victor i både "Spank the monkey och "Cluedo" (Ida hälsar att hon alltid är mördaren!). Ida leker med sin mobil så jag leker med en app som jag laddade ner, för den såg kul ut. Blev ganska roliga bilder
Släden flög fram över det snötäckta landskapet, Elsa frös och hade helst velat ligga kvar i sängen men uppdraget var tvunget att gå före. Max hade inte sagt något på hela resan och Elsa hade tråkigt, men hon ville inte vara den som började prata. Tillslut kunde hon inte hålla sig längre "Var befinner sig tomtemor?" Sa Elsa. Max suckade "Tomtemor är på Ibiza." Elsa funderade en stund det enda hon hade hört om Ibiza var att det var känt som ett fest-ställe. "Vad gör tomtemor där?" En ny högre suckning hördes från Max. "Hon... gillar att festa och hatar att arbeta..." Elsa tyckte allt bara blev konstigare och konstigare, aldrig hade hon hört talas om att tomtemor var en festare. I alla böcker hon hade läst om tomtemor hade hon framstått som en snäll tant som gillade att baka kakor, nu ville hon verkligen träffa tomtemor för att se vem denna underliga kvinna var.
De flög länge men det gick betydligt snabbare än ett plan och i slutet av dagen var de framme på Ibiza. Nu var de bara tvungna att hitta tomtemor, de letade på alla hotel men de hittade henne inte. "ÅH! det här går inte.... vi kommer aldrig hitta tomtemor på det här stället... vi vet ju inte var vi ska leta!" Sa Elsa som började bli både sur och irriterad. "Vi hittar henne nog snart..." Sa Max och suckade lite till. Plötsligt såg Elsa hur en ung blond kvinna kom gående längst gatan. Hon var klädd i en svart kort klänning och bar höga klackar och gick gatan fram som om hon ägde vägen "Nämen kolla där kommer tomtemor" Sa Max och Pekade mot kvinnan.
Elsa var chockad "Hur kan det där vara tomtemor!?" Max suckade återigen "Tomten gifte om sig för fem år sen." Elsa fattade ingenting men kanske kunde denna människa hjälpa kunde hjälpa dem. De var i alla fall värt att fråga henne "Hejsan tomtemor!" Ropade Elsa och kvinnan stannade. "Vad vill du?" Frågade hon, Elsa tog chansen och förklarade hur det låg till... "Nå? Kan du hjälpa oss?" Frågade hon när allt var förklarat men tomtemor bara fräste. "Jag skiter fullständigt i julen..." Sedan gick hon.
Elsa vaknade upp med ett ryck. Max hade försökt väcka henne ett bra tag men när han äntligen fick henne att vakna så tog det inte lång tid innan hon satt nere vid släden. Max fixade något att ha med sig att äta på resan och när de båda var fastspännda på släden bad max en slädfixarnisse att putta igång släden och så var de på väg till tomtemor.
Idag var jag på sjöfruskolan där jag höll i en uppvärmning och visade en ju-jutsu teknik för min lillebrors klass. Lagomt förvånad blev jag när ett av mina knattebarn tittar ut från omklädningsrummet. Tror vi var lika förvånade båda två :) Tänka sig vad världen är liten!
Jag lät dom leka kramkull, indianbrottning och testa på försök till kravattgrepp, frigöring (kinahatten). De var duktiga, mycket intresserade, väldigt busiga men också söta :)
Många sade att dom skulle börja träna ju-jutsu ;) Super!
Hade dock inga lappar att dela ut eller något, får hoppas att de kommer ihåg att det hette Umeå Budoklubb...
Gammal bild från höstlovet förra året, då denna affisch satt utanför sjöfruskolan :)
Ungdomarna hade bestämt att försöka övertyga paket inslagningsnissarna att komma tillbaka till jobbet eller i alla fall sluta äta gröt. Elsa lede väg när de tågade mot matsalen på vägen dit passerade de verkstaden där julklapps-tillverknings-nissarna alla satt och studerade de yngre nissarna som förtvivlat försökte få i gång maskinerna. De hade slutat gråta och var nu istället i full färd med att slå vad om hur långt tid det skulle ta för de yngre att få igång allt.
”Så jävla omoget liksom” Hugo tittade ogillande på de äldre nissarna. ”Jag går och hjälper till med maskinerna!” Hugo lämnade Elsa och Jenny.
Elsa och Jenny tågade vidare, snart stod de utanför matsalen och Jenny gläntade på dörren. Hon stängde den snabbt och vände sig till Elsa
”Jag tror inte de är i något skick att arbeta” Jenny öppnade dörren igen och steg åt sidan så Elsa kunde se. Inne i rummet låg ett 50-tal nissar med magknip, de reagerade inte ens när Elsa steg in i rummet tät följd av Jenny.
”Låt oss ta gröten!” Jenny nickade åt Elsas förslag och tillsammans hjälptes tjejerna åt att bära ut tomtens stora grötgryta till de arbetande nissarna. Snart var en stor gröt fest igång.
”Vem är det som lagar gröten?” Jenny vände sig till Lillemor
”Tomtemor så klart!”
”Vars är hon?” Elsa hade fått en ide
”På solsemester, hon far alltid bort under den här tiden.” Förklarade Lillemor
”Men om vi skulle hämta hem henne så kanske hon kan göra tomten frisk” Elsa la fram sin plan för de närmaste nissarna, Jenny och Hugo.
”Värsta smart Elsa” Hugo dunkade Elsa i ryggen så hon flög framåt
”Hur tar vi oss dit?” det var en nisse som lyssnat som frågade
”Den lilla släden som är självflygande!” inflikade en nisse
”Bra, vilka far?” Lillemor verkade gilla iden
”Jag plus en nisse som kan styra släden typ” svarade Elsa
”Jag kan den” En Nisse som hete Max kom fram.
”Bra då är det bestämt, i morgon far Elsa och Max för att hämta Tomtemor!”
Utan att någon märkte honom hade Per-Göran tassat fram och tagit listan. Han skyndade snabbt till sitt kontor där han ögnade igenom listan. "Löjligt!" fnyste han och rev den i små bitar. Han kastade bitarna i papperskorgen och satte sig vid datorn. Små, okunniga ungdommar, som kom hit och förstörde för honom. Han började spela Farmville medan han muttrade svordomar om de förbannade ungdomar.
"Vem fan har tagit listan?" Frågade Elsa och tittade anklagande på nissarna. "Det måste vara en av er!" "Skyll inte på oss, vi är oskyldiga!" svarade en liten nisse. "Hur vet vi att det inte var någon av er?" frågade en annan. "Varför skulle vi ta den?" mumlade Hugo. Alla började prata i mun på varandra, högre och högre för att överrösta alla andra. "STOPP!" skrek Jenny plötsligt. Hon hade ställt sig på ett bord. Alla tystande och tittade på henne. "Det spelar ingen roll vem som tagit den, jag har allt i huvudet. Vilka är renansvariga?" Tre nissar räckte upp händerna. "Ni går ut till renarna och sätter dem i träning. Sockret måste ha gjort dem i dålig form och de måste vara i god form för att kunna flyga runt hela jorden." De tre nissarna nickade och gick ut. "Vilka är ansvariga för önskelistorna?" Fem nissar räckte upp händerna. "Samla in årets önskelistor, de som finns på facebook och vanliga och kategorisera och sortera så ni får fram hur många av varje leksak som ska tillverkas" befallde Jenny och de fem nissarna gav sig iväg. Snart hade hon satt alla nissar i arbete så hon klev ned från bordet. "Imponerande" sa Hugo, och lät faktiskt som om han menade det. Jenny log. "Tack. Så, vad kan vi göra nu?"
”Så där nu var listan färdig!” Sa Jenny glatt efter flera timmars arbete. Nissarna hurrade nu var de äntligen på banan igen.”Då är det bara att sätta igång med att bygga allt” sa Lillemor hurtigt. ”VA!? MENAR NI ATT NI BYGGER ALLT SJÄLVA!`” Ropade Hugo häpet. ”Daaa Hugo hur dum är du… vad trodde du de har en verkstad till om det inte är för att tillverka gåvor” Sa Elsa retsamt. ”Vem vet vi lever ju i 2000-talet, tänkte att de kanske hade hört talas om internet handel…” Sa Hugo lite sårat. ”Sluta bråka nu!” Sa Jenny och lade listan på en bänk, plötsligt hördes ett skrik och ljudet av något som krossades ”NEEEEEEEEEEJ, NEEEEEEEEJ INTE MER! SNÄLLA LÄMNA MIG IFRED! VAD HAR JAG GJORT FÖR ATT FÖRTJÄNA DET HÄR!” Alla tystnade ”Vad var det där?” Sa Jenny lite skärrat ”Det kom från tomten rum!” Ropade Lillemor och rusade mot dörren med en nyckel i högsta hugg. ”Kom vi måste se vad som hänt” Sa Elsa och de tre ungdomarna satte efter Lillemor in i rummet. Rummet var kolsvart men man kunde se en hög med filtar i sängen som skakade och muttrade ”Vem är jag… varför vill jag muntra upp alla bortskämda ungar… vad ger de någonsin mig i gengäld… ” Lillemor gick långsamt fram till högen, lade sin hand på den och sa ”Hur är det fatt tomten?” Då blev allt tyst och högen slutade att röra sig, allt verkade lugnt ett ögonblick men tvärt så reste sig tomten och slet åt sig ett paraply som han höll framför sig som ett vapen. ”Lämna mig ifred det blir ingen jul i år” Sa han med blicken fäst på Lillemor. ”Vad menar du med att det inte blir någon jul? Vi har faktiskt arbetat hårt för att hjälpa dig!” Sa Elsa upprört och tomten blick gled plötslig över till henne. ”Lillemor… vad är de där för några…?” ”Ehm… det är människobarn som har kommit för att hjälpa oss.” Sa Lillemor försiktigt som kände sig väldigt skrämd över tomtens konstiga beteende.” Tomtens ögon spärrade upp och de tre ungdomarna kunde verkligen se skräcken i dem. ”UUUUUUUUUUUUUT!” Skrek han upprört och började veva runt med sitt paraply. Lillemor var först ute ur rummet och ungdomarna strax efter, Hugo stängde dörren efter sig och de kunde pusta ut. ”Vad fan var det där om?” Sa Hugo och sneglade mot tomtens dörr. ”Jag vet inte” Sa Lillemor och skakade olyckligt på huvudet. ”Kom så fortsätter vi med arbetet… jag tänker inte sluta bara för att tomten är helt rubbad…” Sa Elsa argt. Hugo nickade och sa ”Jenny kan du hämta listan?” Jenny reste sig och gick till bänken som hon hade lämnat listan på och utbrast plötsligt ”DEN ÄR BORTA!”
Datanissen Per-Göran satt i ett hörn och surade. Han var sur för att alla andra var så duktiga och organiserade allt på deras eget vis, inte som han ville att de skulle ordnas. Han satte sig vid en dator för att komma på bra argument för att få stopp på de nya organisationssättet. Han började skriva argument som att så har det alltid varit. Sen försökte han komma på hur han skulle farmföra detta till tomten. Han satt och funderade medan han såg på alla tomtar som arbetede. Åh vad han tyckte att de gjorde fel när de sorterade barnen efter de som varit snällast i stället för de som hade hittat på mest hyss, för så hade han gjort i alla sina dagar när han hade jobbat för tomten, och eftersom att det alltid hade varit så och det inte var något fel på det sättet så fann han ingen andledning för att testa något nytt. Till slut kom han på hur han skulle få fram det till tomten som hade låst sin dörr och inte ville prata med någon. Per-Göran loggade in på facebook och klickade på tomtens logg. Det var längesedan han hade upp datarat något. "aja ja skickar det som ett medelande så får han svara på det när han loggar in" tänkte Per-Göran.
Det plingade till i Tomtens dator "Jag Vill inte, jag vill inte,jag vill inte. Varför villa alla bli vän med mig, jag orkar inte läsa din önskelisa med elektronik prylar, kan ni inte bara önska er en docka?åhhhhh" Svamlade tomten och tog ta i datorn och kastade den mot väggen.
De tre ungdomarnas ankomst till Tomtensverkstad hade satt saker och ting i rörelse bland nissarna, även om många av de äldre nissarna fortfarande trodde att julen skulle bli inställd så hade några av de yngre bestämt sig för att hjälpa Elsa, Hugo och Jenny. Lillemor hade sammankallat alla de nissar som ännu var för unga för att delta i julklappsbestyren.
”Tystnad” Lillemor stod på en stol och tittade ut över mängden av små nissar och nissor. Alla tystnade vände sin uppmärksamhet mot Lillemor.
”Tomtefar kan inte längre styra upp julen men det kan vi! Vi har fått hjälp av tre människobarn som lovat att hjälpa oss.”
”Vars är de?” Frågade en liten nisse långt bak.
”Där!” Utbrast en annan nisse och pekade mot dörren som slagits upp, alla vände sig mot högen på golvet.
”Öhh… sorry” Hugo var först med att resa sig upp ”Vars finns käket?”
”Vad Hugo försöker fråga är vars köket ligger” översatte Elsa samtidigt som hon slog till Hugo i bakhuvudet.
”Vad bra att ni kom” Lillemor hade hoppat ner från stolen och bannat väg fram till Hugo, Elsa och Jenny. ”Vi håller på att bestämma hur vi ska rädda julen!”
”Coolt!” utbrast Hugo och Elsa i kör. Lillemor vände sig åter mot de samlade nissar och nissorna.
”Vad behöver göras?” Det blev tyst och de vände sig alla mot de tre ungdomarna. Jenny tog till allas och sin egen förvåning till orda.
”Önskelistorna måste ses över och jämföras med vilka som varit snälla i år, julklappstillverkningen måste börjas, paketen måste slås in, och sedan måste paketen delas ut!”
”Ja och renarna måste botas, de har blivit tokiga!” Sköt Hugo in.
”Tokiga?” Lillemor tittade frågande på ungdomarna
”Ja, sprittsprångande galna, deras foder smakade jätte konstigt”
”Kan någon här inne något om renar?” Lillemor lätt desperat, utan renar skulle julklapparna inte kunna delas ut.
”Jag” pep en liten nissa
”Bra Tilda, då är du ren ansvarig. Ta med dig några och se till så att renarna är klara att flyga på julafton” Tilda samlade några närstående nissar och nissor och lämnade rummet.
Snart hade alla nissar och nissor fått arbetsuppgifter och det såg ut som att det fanns hopp för julen ändå
Det är lite coolt att gå på bio och vara ensam i salongen. (sen kom en ensam kille och satte sig mitt i salongen så vi var inte alls ensamma men nästan :))
Så här känns det i bland när barnen ska lära sig något nytt. Dom hör (kanske) vad man säger Dom förstår nästan det(kanske) sen hittar dom ändå på något eget
De tre ungdomarna hoppade till och tittade mot dörren. Det var en butter liten nisse som stod vid dörren.
"Vi... vem är du?" frågade Elsa.
"JAG är Harald, ordningsnisse i tomteverkstan! Jag ser till så att vår arbetsmiljö är så bra som möjligt, och NI är inte bra för vår arbetsmiljö!" Han klev fram till dem med långa kliv för så korta ben. "Jag trodde ni hade stuckit hem med hjälp av den Magiska Makapären!"
"Varför skulle vi ha gjort det? Ni behöver ju vår hjälp, lixom" svarade Elsa och drog fingrarna genom sitt blonda hårsvall.
"Hjälp! Jag har FULL koll på allt här! Ordningsnisse! säger det er inget? jag håller ordning. Så åk här i från innan jag blir riktigt arg!" Haralds ansikte var rött och Hugo undrade hur han skulle se ut om han var riktigt arg, men sa inget högt.
"Du, lille nissen, chilla lite va. Jag vill egentligen inte vara här men nu är jag fast här med mina kompisar, och det verkar faktiskt som om ni skulle behöva lite hjälp av någon större än en liten hobbit" sa Hugo och nissens ansikte blev om möjligt ännu rödare och började skaka av ilska.
"De är inga hobber, din tönt! Ser du hur arg han blev nu? Du måste säga förlåt!" viskade Elsa.
"Tror ni han kommer explodera?" viskade Jenny.
Hugo rusade fram och plockade upp Harald från marken. Han sprang in i huset med tjejerna hack i häl och stoppade in Harald i en städskrubb och stängde dörren efter sig. Sedan satte han en stol mot dörren så att handtaget inte gick att röra på.
"Din idiot! Vad har du gjort!? Nu kommer han bli helt jävla pist of när han kommer ut! Han kommer säkert döda oss allihop!"
"Är du dum eller, han är typ en meter lång. Han kan inte döda någon!" svarade Hugo.
Innan Elsa han svara bröt Jenny in: "Jag är hungrig. Är inte ni det? Kom så letar vi upp ett kök!"
De andra instämde men vägrade att prata med varandra på ett bra tag.
Ungdomarna följde försiktigt efter nissen men nissen var snabb och takten på jakten ökade för vart steg de tog snart märkte Jenny att hon till och med hade börjat jogga. ”Åh, vi kommer ju tappa bort honom! Hur snabbt kan någon så liten egentligen gå!” Klagade Elsa. Hugo hade börjat sacka efter ”jag mår inte så bra...” ”du skulle inte ha ätit den äckliga smörjan” utbrast Elsa argt och hon och Hugo stannade . Men Jenny stannade inte, hon ville så gärna veta vad det var för något som gjort renarna galna. Tillslut hann hon ikapp nissen då denne hade stannat för att ta en fika paus. ”He… hejsan, vad var det du gav renarna?” Nissen höjde sitt ena ögon bryn och tittade lite surt på henne ”Det har du inget med och göra flickebarn… ” Jenny tittade bestört på nissen ”me… men de beter ju sig som galna för att de ska bli bättre måste jag få reda på orsaken!” Då blev nissen riktigt arg ”hörru du, jag har skött dessa renar så länge jag kan minnas och det är inget fel på min skötsel av dem… Det är lika bra att ni ungar far hem ni är inte ämnade att vara här!” Sedan vände han sig om och gick med beslutsamma steg mot tomteverkstaden. Jenny var nära att börja gråta hon gillade inte när folk skrek åt henne plötsligt kom elsa springande och hugo kom strax efter. ”Hur gick det fick du tag på nissen” Frågade Elsa glatt men Jenny bara skakade på huvudet. ”Vad är det som är fel?” Frågade Elsa och Jenny förklarade händelsen med nissen. ”Så jävla elakt sagt, får jag tag på honom så ska jag minsann klippa till han!” Sa Elsa surt. ”Tss… du har ju aldrig slagit någon Elsa, aldrig att du skulle klara av det” Sa Hugo och snart var bråket i full gång ”SLUTA! Ingen ska slå någon vi är här för att hjälpa tomten!” Skrek Jenny och både Hugo och Elsa tystnade. ”Du har rätt” sa Elsa kom så letar vi upp nissen, vi ska få honom att tala… utan våld” De gick tillbaka in i till renarna och tittade återigen på den smörjan de hade ätit. Jenny doppade sina fingrar i det och luktade försiktigt "Jag tror det här är socker!" Ubrast hon. Ungdomarna tittade på varandra, det var ju inte konstigt att renarna var som glana."Man kan ju inte ge djur sån här smörja!" sa hugo upprört "Nej de ska ju ha en balanserad kost som alla andra varelser" Sa Elsa. Plötsligt öppandes dörren någon skrek "VAD GÖR NI HÄR!?"
Det var en gång en BJJ träning då Ida gjorde illa armen och var tvungen att hålla den i luften. När BJJ tränaren lurade gruppen att det var seiza men de fick göra lite jobbiga saker satt ida där och räckte upp handen som om hon hade något att säga. Det såg kul ut.
Jenny vaknade upp med ett ryck, det var något som lät utanför fönstret. Hon kollade först på Elsa och Hugo som båda rörde sig oroligt i deras sängar. Sedan kollade hon mot fönstret för att se vad det var som lät där ute. Hon såg inget som skulle kunna varit orsaken till lätet som väckte henne. Hon gick till fönstret och såg ett stall där renarna stod, eller dom stod inte, dom sprang omkring och hoppade.
"Det här var konstigt..." sa Jenny tyst för sig själv
"Vaa.. vad är konstit?" frågade Elsa väldigt nyvaket. "Men kan ni inte bara hålla käften och fortsätta sova!" sa Hugo väldigt irriterat. "Nej, kom och kolla här" sa Jenny och kollade ut mot stallet med renarna. Elsa hoppade upp och tog några snabba steg till fönstret. Men Hugo kröp ner under täcket igen.
"Hugo! du bara måste se det här" sa Elsa
Hugo började resa sig och gick bort mot fönstret. Stod tyst och analyserade vad renarna höll på med. Dom hoppade omkring och var alldeles till sig. Men i ena hörnet av stänslet så såg han att dom stannade till ett litet tag för att sedan hoppa ännu högre. Hugo kom precis på hur trött och less han egentligen var så han var på väg tillbaka mot sängen samtidigt som han sa
"Det är något konstigt med ena av hörnen" "vaa vilket hörn" Sa Elsa frågande
"åhh jag ser" Sa Jenny och pekade för att visa för Elsa.
"Vad är det där? Vi skyndar oss ner för en närmare titt" Sa Elsa medan hon tog tag i Jennys arm och började dra med henne. "Men kan vi inte få klä på oss först" Sa Jenny och började byta om.
När de hade bytt om och hade fått med Hugo också så gick dom ner till stallet och kollade i hörnet där renarna stannade till. det var någon slags mat där.
"åh mat!" Sa Hugo och doppade fingret i maten som renarna åt och sedan i munnen innan Elsa och Jenny hann reagera.
"Det är något sött och.. och jag känner mig redan mätt, konstig mat..." Sa Hugo
"Men vad gör du Hugo, gu va äcklig du är" Utbrast Elsa
"Varför blir dom så galna? vem är det som ger dem maten?" Sa Jenny samtidigt så såg hon en liten tomtenisse som sprang bakom ett hörn.
"Kom vi följer efter nissen!" Skrek Jenny och fick med sig både Elsa och Hugo på jakt efter nissen.
”Är de här gamla önskelistor?” Jenny tittade på de två tomtenissorna som smugit in i rummet efter ungdomarna, Lillemor nickade.
”Vars är årets?”
”De är på facebook!” viskade Lillemor, som om hon avslöjade en enorm hemlighet. Jenny satt tyst ett tag innan hon vände sig till Lillemor igen.
”Vars är listan med de barn som varit snälla i år?” Jenny insåg att om de skulle få något gjort så måste de börja med en gång och Hugo och Elsa var inte till någon större hjälp, de bråkade fortfarande.
”Den listan är inte klar ännu” Erkände Sibylla ”Nissen som ansvarar för det har gått ut i strejk”
”SÅ himla barnsligt!” Elsa hade snappat upp de sista i samtalet och var ivrig att göra sin röst hörd.
”Vi måste typ gå och prata med honom” skött Hugo in.
Lillemor och Sibylla lede vägen förbi alla tomtenissar som återgått till att tycka synd om sig själv och in genom en stor dubbeldörr. Ungdomarna mötes av ett enormt rum, med miljontals böcker efter väggarna. I mitten av rummet satt en tomtenisse med ett plakat där det stod ”Rättvisare lön till mig!”. Tomtenissen tittade upp när de steg in
”Jaså de är de fantastiska jul räddarna” tomtenissens röst dröp av sarkasm
”Men så dryg du är” Elsa blängde surt på nissen.
”Elsa” Varnade Hugo
”Sluta tjata”
”Ska du säga” Snart var ännu ett bråk i full gång. Jenny suckade och vände sig till nissen på golvet.
”Varför strejkar du?” Jenny hade satt sig ner för att komma i jämnhöjd med nissen
”För att jag är less på mitt jobb, jag har bara en massa tråkigt pappersarbete och dålig lön är det också!”
”Men hur ska det gå för alla barn om du inte gör klart listan så de kan få julklappar?”
Jenny ville inte erkänna det men hon var orolig för att inte få några julklappar
”Någon annan får väl göra det, tomten är ju ändå inte frisk så julen kommer ställas in!” svarade nissen i en överlägsen ton
”Nej, julen ska bli av. Vi måste bara hjälpas åt, om du fixar med listan så fixar vi så att resten fungerar, eller hur?” Jenny vände sig mot sina vänner.
”Öhh… va?” Hugo tittade fåraktigt på Jenny
”Hugo är du helt pantad eller. Klart vi ska rädda julen, kommer få grymt många läsare på bloggen” Elsa såg drömmande ut vid tanken på alla besökare hon skulle få på sin blogg.
”Okej kör till, men då vill jag ha lite sällskap!” Nissen tittade utmanande på Jenny, Elsa och Hugo. Elsa skulle just svara men Sibylla han före.
”Jag kan hjälpa dig, jag har ändå inte fått någon arbetsuppgift ännu” Nissen nickade.
Lillemor vände sig till de tre ungdomarna
”Jag tror det vore bra om vi går och lägger oss och löser resten av problemen i morgon. Ungdomarna nickade instämmande, det hade varit en lång och konstig dag.
Natten föll och lugnet la sig över Tomens verkstad, ingen visste ännu vilka problem morgondagen skulle komma att ge.
Tänkte att ni vill veta att vår blogg nu haft 1187 inlägg detta tänker jag fira genom att berätta lite om vad som hände år 1187 :D
1187:
Började på en torsdag enligt den Julianska kalendern
Slaget vid sigtuna utkämpas, estniska sjörövare plundrar och bränner staden. I striden dödas den svenske ärkebiskopen Johannes och Petrus utses till ny svensk ärkebiskop.
Tredje korståget inleds efter förlusten mot Saladin i slaget om Hattin då nästan hela kungariket Jerusalem förlorades.
Ungdommarna gick ut ur rummet och in till en korridor som var upplyst av röda lyktor i taket.
"Vilket sjukt mysigt ställe!" Elsa tog täten genom korridoren.
"Jaa, eller hur" instämde Jenny.
I änden av korridoren fanns en Dörr. På dörren hängde en träskylt. "Tomten" stod skrivet med snirklig röd text.
"Får man verkligen gå in...?" undrade Jenny försiktigt.
"Äh, kom igen! Vi är ju här för att hjälpa Tomten, då borde vi få gå in i hans rum!" Elsa öppnade dörren och steg in.
Rummet var ett kontor. Mitt i det stod ett skrivbord och en gigantisk stol. På skrivbordet stod en Laptop med Facebook öppet.
"Åh, awesome" Hugo satte sig i Tomtens stol, vilket fick honom att se mycket liten ut, och loggade in på Facebook. Elsa suckade och gick till andra änden av rummet. Där fanns ännu en dörr. Hon öppnade den och stannade till i dörröppningen. Jenny smög sig fram och försökte kika förbi henne på vad som fanns i rummet.
"Schh, jag tror han sover" viskade Elsa och gick försiktigt in i rummet.
En enorm säng tog upp nästan hela rummet. I sängen låg en stor knöl under massa täcken och kuddar.
"Tomten?" Elsa vågade sig inte närmre.
"Nej... nej... lämna mig i fred... Jag vill inte acceptera din vännerförfrågan... jag vill inte gilla din profilbild... jag vill inte besvara alla frågor... jag vill inte... nej... nej..." mumlade en mörk röst från sängen.
Elsa tittade på Jenny med en frågande blick. Jenny ryckte på axlarna, hon hade inte vågat sig in i rummet.
"Tomten? Jag heter Elsa och jag och mina vänner är här för att hjälpa dig" Elsa tog ett steg närmre.
"LÅT MIG VARA!!! JAG BRYR MIG INTE OM VAD DU ÅT TILL FRUKOST ELLER VAD DU GJORDE IGÅR KVÄLL!!!!" Vrålade tomten och fick både Elsa och Jenny att flyga flera meter av överraskning. De skyndade sig ut ur rummet och smällde igen dörren.
"Va fan va det där?" frågade Hugo utan att släppa dataskärmen med blicken.
"Tomten är sär. Han behöver seriöst hjälp på riktigt." Flämtade Elsa.
"Va bra då kan vi dra då, vi är inga jävla psykologtanter så..." Hugo stängde ner Facebook.
"Nej! Vi måste fortfarande rädda julen!" sa Elsa. "Vi måste fortfarande få ordning i den här galna verkstaden. Fast först måste jag blogga, får jag låna datorn."
"Nej! Jag är inte klar!" Hugo satte sig närmre datorn.
"men asså det är viktigt!"
Va fan, vänta på din tur, va!?" Hugo höll fast datorn när Elsa försökte ta den ifrån honom.
"Men jävla sär, ge mig den!"
"Nej säger jag!"
"Hugo!"
"Nej, stick jävla noob!"
"Fan heller!"
Jenny gick fram till en vägg täckt med bokhyllor. Där fanns hundratals böcker utan titel på bokryggen, så hon drog ut en av dem från hyllan och öppnade den. Den var fylld av brev och önskelistor från barn i alla åldrar. Jenny satte sig ned på golvet och började bläddra i boken, oberörd av Elsa och Hugos bråk över datorn.
Jag och "lilla"-malin (orangebältet) firade att det var fredag med VÄRLDENS bägare med krossad kladdkaka, glass, chokladsås och grädde! Jobbig att äta upp men GOD :D
”Elsa, Jenny! Vad håller ni på med fattar ni inte att det här är något sjukt skämt… det är säkert 9:orna som driver med oss” Sa Hugo men på hans röst hördes de att han inte var helt säker.
”Ehm.. joo… jaaaa det kanske det är” Sa Jenny försiktigt.
Elsa bara tittade sig runt delar av henne ville nog hålla med Hugo, men hur hade i så fall niorna fått detta bus att verka så verkligt? Den lilla nissan som hade presenterat sig som Lillemor gick fram till Elsa och drog henne försiktigt i kjolen(som hon envisandes att ha även om det hade varit snö ute sen i november) ”Har ni kommit för att hjälpa oss?” Frågade hon och tittade på Elsa med sina stora nötbruna ögon.
”Hjälpa er med vad?” Frågade Elsa fundersamt.
”Med att rädda julen” Svarade Lillmor utan att tveka.
”Vad är det här för ett sjukt skämt!” sa Hugo som Elsa tycket började låta mer och mer upprörd och osäker för var minut som gick.
”Det är inget skämt… sätt er ner så ska jag berätta” Sa en lite större nissa som hade kommit och ställt sig bredvid Lillemor. Nissan berättade allt som hade hänt väldigt noga och ingående. ibland fyllde några andra nissar i detaljer men nissan som barnen fick veta hette Sibylla var den som talade mest. När hon hade pratat klart stirrade ungdomarna förvirrat på varandra tillslut frågade Hugo ”Men hur kom vi hit och varför behöver ni just vår hjälp?"
”För att mackapären sa det!” Sa Lillemor och fnissade glatt. Men barnen blev bara mer och mer förvirrade och tillslut berättade Lillemor och Sibylla även mackapärens historia för att det skulle bli enklare för dem att förstå.
Sedan frågade Sibylla ”Nå, Hjälper ni oss?”
Ungdomarna tittade på varandra och sedan nickade de alla tre till svar. Nissarna och nissorna blev helt till sig av lycka men plötsligt hördes det en missnöjd röst i nisseskaran.
”Vi behöver inte någon hjälp av några småbarn far hem… Vi har nog med problem redan och har inte tid att sitta barnvakt” Alla nissar tystnade och tittade på Per-Göran.
”Men Per-Göran ville du inte ha hjälp?” Frågade Lillemor ledset, Per-Göran bara fnös och vände på klacken och många andra nissar gjorde samma sak.
Elsa blev utom sig av ilska ”Din lilla skit-nisse! Du ska inte tro att du är något bara för att du är äldre än mig!” Men Per-Göran låtsades inte lyssna på henne och snart hördes små elaka skratt bland de som hade stått kvar.
”HAHAHA jag var osäker på om Per-Göran hade fel om barnen men nu när hon sa så där så fattar man ju att vi inte kan lägga något så viktigt som julen i deras händer!” Sa en nisse elakt.
”Jaa… mackapären måste vara trasig… inte kan man ta hjälp av omogna barn” Sa en nissa till svar och en efter en försvann nissorna och nissarna ut ur verkstaden och snart stod enbart Hugo, Elsa, Jenny, Lillemor och Sibylla kvar.
Elsa kände hur tårar började bränna bakom ögonlocken, hon hatade att bli nervärderad och hon hatade ännu mer att bli skrattad åt. Plötslig kände hon en varm hand mot sin axel ”Br… Bry dig inte om dem Elsa” Sa Jenny försiktigt rädd för att Elsa skulle bli arg på henne. Elsa log och sa ”tack Jenny”.
”Kan vi åka hem nu…? de vill ju tydligen inte ha någon hjälp” Sa Hugo lite små surt.
Jenny nickade lojt men Elsa skakade bara på huvudet. ”Jag kan inte åka hem än, jag ska minsann visa den där dryga nissen att jag duger!” Hugo bara suckade han var van vid att Elsa var envis och när hon väl hade bestämt sig kunde ingen ändra det. ”Då stannar vi väll då…” Sa Hugo och både Elsa och Jenny log glatt. Sedan reste de tre vännerna sig från golvet för att utforska tomtens magiska verkstad och för att försöka klura ut vad de kunde göra för att hjälpa.
Hugo var den första som stack upp huvudet ur den magiska makapären i tomtensverkstad. Han kollade sig omkring och såg massa tomtenissar som såg ut att ta skydd under stolar och bord. Han satte sig på rumpan i den magiska makapären med stora ögon. Jenny och Elsa satt också där och kollade på honom "Vad var det där ute?" sa Elsa oroligt
Hugo satt tyst och stirrade ut i luften.
"Men Hugo vad var det är ute?!" Nu pratade Elsa med en mer bestämd röst. Men hon fick ingen reaktion av Hugo. Han bara satt där.
"Jenny, kan du kolla vad det är där ute?" Elsa sa detta med en ganska bestämd röst, men man anande rädslan i rösen.
"o-okej. Sa Jenny osäkert och började resa på sig. hon ställde sig upp och kollade ut ur makapären. Hon såg några tomtenissar som låg under några bord och stirrade på makapären hon tittade ut i från. Det var några tomtenissar som höll på att ställa sig upp men alla hade hela tiden ögonen på makapären. Jenny satte sig ner igen och kollade på Elsa.
"Vad var det där ute? Vad var det Jenny?" Frågade Elsa spännt
"Du måste kolla själv" fick Jenny tillslut fram.
Elsa ställde sig upp efter ett tag och kollade ut. Runt om makapären stod det massa tomtenissar. Alla tomtenissar kollade på henne som om hon var från en annan planet.
"Hur många ryms ni där inne?" frågade en liten tomtenissa som hade en alldeles förstor luva. "Öhh, va? vi är tre här. Men var är vi?" Svarade Elsa lite smått förvirrat.
"Ni är i tomteverkstaden" sa Nissan glatt
"Vaa, vad snackar du om?" Sa Elsa och började sedan sätta sig ner för att prata med Jenny och Hugo.
"Vi är i Tomtens verkstad!" Utbrast hon glatt. "Kom så vi går och hälsar på nissarna" Fortsatte hon lika glatt.
"Okej!" Sa Jenny och var på väg att ställa sig upp "Men är ni dumma eller? Tomten finns ju inte, inte hans nissar heller! Det är bara någon som spelar oss ett spratt." Sa Hugo medan han såg tjejerna försöka ta sig ur den underliga saken de satt i. "Kom nu Hugo" ropade Elsa "Dom har byggt en stege till oss, så vi lätt kan klättra ner" Hugo började ställa sig upp och försökte ta sig ut ur hålet.
Väl nere på marken så hade Elsa börjat presenterat sig
"Jag heter Elsa, det här är min kompis Jenny" Sa hon och knuffade tilll Jenny lite, sedan pekade hon mot stegen där Hugo höll på att klättra ner. "Och han som klättrar ner heter Hugo"
"Jag heter Lillemor" Sa den lilla nissan som hade en alldeles för stor luva.
För några månader sedan läste jag ut en bok som heter hungerspelen och den var så bra att jag hade tänkt berätta lite om den nu.
boken utspela sig i en framtidsvärld där de människor som finns kvar på jorden lever i 12 olika distrikt som alla styrs av ett ställe som kallas för huvudstaden. För att hålla dessa distrikt i sckack annordnas varje år en tv-sänd tävling som två ungdomar från varje distrikt lottas ut för att delta i. Innan tävlingen börjar får de resa till huvudstaden där de stylas, intervjuas och tränas inför det kommande hungerspelet. Spelets regler är enkla den som överlever får åka hem!
Boken var från början lite seg men när man läst ca 50 sidor började boken komma igång på riktigt. När man väl kommit dit är det svårt att lägga ifrån sig boken då man bara måste få veta hur det ska gå! Boken har allt man(jag) kan begära av en bok den är spännande, underhållande, sorglig och rolig. Har nyligen börjat läsa den andra boken i serien och den fängslar en lika mycket. Boken är en ungdomsbok men tror även vuxna kan gilla den, LÄST DEN!
Klicka på bilden så kan man provläsa några sidor i boken!
Mannen var hos läkaren efter att en tid haft en hel del konstiga och ovanliga slymptom. Han satt i väntrummet och väntade på resultatet på provtagningen. Läkaren kallade in honom och stängde dörren.
- Du har rabies som kan vara dödlig, berättade läkaren allvarligt.
Pakets-inslagnings-nissarna hade ockuperat matsalen och höll på att sakta äta sig igenom tomtens grötlager, de hävdade att julen inte skulle bli av så de hade inget jobb. Leksaks-tillverkar-nissarna hade alla brutit ihop och låg i sprida högar på golvet, gråtandes. De äldsta nissarna krävde pension. De yngsta krävde nya arbetsuppgifter. Nissen som höll koll på vilka som varit snälla hade gått ut i strejk och Tomtens närmaste Nisse rev sig i håret av förfäran. Det såg ut som att Julen inte skulle bli av. Per-Göran visste inte vad han skulle ta sig till, han var ju orsaken till allt detta.
”Per-Göran” vid foten av hans stol stod en mycket liten nissa, kläd i en allt för stor luva.
”Vad vill du? ”
”Jag vet ett sätt att fixa allt” Den lilla nissan nåde knappt upp till stolsitsen
”Det tror jag säkert, låt mig vara!” Per-Göran hade ingen lust att lyssna på vilken en konstig och orealistisk idéer den lilla nissan kunde tänkas ha.
”Vi använder oss av den magiska mackapären!” Den magiska mackapären var en stor rund sak som stod mitt i Tomtens verkstad, ingen visste vad den igentligen gjorde men legenden sa att den skulle hjälpa dem som var i nöd.
”Det är en saga, gå och gör något annat nu!” Eftersom att ingen tycktes vilja lyssna bestämde sig den lilla nissan, som hete Lillemor, för att ta saken i egna händer. Det dröjde inte många minuter innan verkstaden fylldes av ett högt ljud och sedan ett skarpt ljussken, den magiska mackapären hade blivit aktiverad.
Samtidigt lång där ifrån gick tre högst ovetande tonåringar mot sin lektion.
”Men kom igen, är ni tröga eller?” Hugo stönad när de för tredje gången hamnade i samma återvändsgränd.
”Förlåt” stammade Jenny
”Men ge dig Hugo, du är ju liksom lika vilse som vi typ” Elsa slängde med sitt hår och stirrade argt på Hugo.
”De var du som ville gå på lektionen, hade det inte varit för dig så hade vi inte varit vilse” Hugo blängde argt tillbaka.
Ungdomarna började tyst att gå igen denna gång genom en annan korridor, en korridor de inte kände igen. Efter ytligare en stunds tystnad stod de tre ungdomarna utanför en dörr.
”Vars tror du den leder?” Det var Hugo som bröt tystnaden
”Men hallå öppna dörren så får vi se, är du dum eller?” Elsa var fortfarande sur på Hugo
En stund stod Hugo med handen på dörrhandtaget innan en lätt knuff från Jenny fick honom att trycka ner handtaget och skjuta upp dörren, plötsligt fylldes korridoren med ett bländande ljussken och där det tidigare ståt tre vilsna tonåringar var det nu bara en tom och öde korridor.
"Hörni, kolla här!" Elsa pekade på sin datorskärm. Jenny och Hugo lutade sig mot henne för att titta.
"Tomten?" Hugo gav Elsa en frågande blick. "Vem är det?"
"Inte vet jag. Någon som har gjort en fejkanvändare säkert."
"Tänk om det är den riktiga tomten?" föreslog Jenny.
"Vad ni är töntiga" Hugo vände sig tillbaka till sin egen dataskärm. "Tomten finns ju inte"
"Nä... visst ja." Jenny vände sig mot sin egen datorskärm igen.
"17 gemensamma vänner. Ska jag typ... adda honom?" frågade Elsa.
"Vem bryr sig" mumlade Hugo.
"Jag gör det. Haha, jag är kompis med tomten! Asså jag måste blogga om det, så sjukt kul!" sa Elsa. "Jenny du måste också adda honom!"
"Okej" svarade Jenny och skickade en vänförfrågan till Tomten, nyfiken på om det kunde vara den riktiga. Men det kunde hon inte säga högt. "Vi börjar om fem minuter. Vi borde gå snart."
"äsch" sa Hugo och satte på sig hörlurarna han kopplat in i datorn.
"Nej men jag måste bara blogga lite först jue." sa Elsa utan att släppa datorn med blicken. "Så coolt då kan man skicka sin önskelista via facebook, haha!"
"Seriöst. Du är femton. Du kan inte skicka önskelistor till tomten." sa Hugo utan att släppa skärmen med blicken.
"Amen det är ju inte på riktigt, bara för skoj skull lixom. Jag ska typ skriva till han nu" Elsa klickade in på Tomtens profil. "Kolla det är flera som skrivit till honom i hans logg! Och han har skrivit också! Asså det är typ tomten på riktigt!" Elsa börjar läsa på tomtens logg. "åh men shit, kolla!"
Jenny och Hugo lutar sig mot hennes skärm igen. Elsa pekar på en statusuppdatering skriven av Tomten.
"JAG ORKAR INTE MED DET HÄR LÄNGRE! DET VAR DEN SÄMSTA IDÈEN JAG NÅGONSIN FÅTT! JAG KOMMER ALDRIG MER TILLBAKA TILL DENNA HEMSIDA! JAG SKALL GÅ I IDE OCH INTE KOMMA FRAM IGEN FÖRÄN SNÖN SMÄLTER BORT! JAG ORKAR INTE MED DETTA LÄNGRE! ADJÖ!"
"En emo-tomte. Så jävla töntigt." skrattade Hugo och vände sig tillbaka till sin skärm igen.
"Amen gu så hemskt! Jag blir fan rädd på riktigt!" Sa Elsa upprört.
"Jaa, eller hur!" Instämde Jenny.
De satt tysta en stund. Hugo var inne i ett spel han nyss köpt, Elsa fortsatte att läsa på Tomtens logg och Jenny satt tyst och funderade.
"Asså hallå, vi måste ju göra något!" utbrast Elsa efter en stund.
"Ja... Men vad?" undrade Jenny.
Elsa skrattar. "Typ... åka till Tomteland och rädda julen! Haha, fatta vad mycket läsare jag skulle få till min blogg! Jag skulle kunna göra en ny kategori! 'Elzzie räddar julen!' Så himla awesome det skulle bli!"
"Amen är du seriös? Jävla noob. Tomteland finns ju inte, fattaru?" Hugo smäller igen locket på sin laptop och lyfter upp den. "Skulle vi gå till lektionen eller va?"
"Amen så himla tråkig du är! Man kan väl skoja lite i alla fall?" Elsa reser sig också och Jenny hänger med.
Tillsammans går de under tystnad genom skolans korridorer, omedvetna om deras kommande äventyr.
Data nissen Per-Göran tittade förskräckt på pappershögen som låg på tomtens skrivbord, det var nu inte långt kvar till jul och bordet var helt överfullt med papper.”Jag blir galen på allt papper!” skrek han förtvivlat, han önskade verkligen att det fanns ett enklare sätt att få in alla önskelistor. Plötsligt fick han en idé han hade läst på internet om något som kallades för facebook, ett väldigt populärt socialt nätverk som nästan vem som helst kunde bli medlem på. Om tomten skulle bli medlem där så skulle de kunna ta emot önskelistorna den vägen. Nu var han bara tvungen att övertala tomten om vilken fantastisk idé det var. Men den stora mannen var inte svårövertalad efter att ha delat ut julklappar till så många barn under en lång period så hade tomten nästan blivit lite för snäll(något som nissarna utnyttjade då de ville få sin vilja igenom) Så fort tomten hade tackat ja började data nissen göra i ordning en facebook användare till tomten. När den var klar så förklarade och visade han tomten hur det fungerade. När han var klar frågade tomten lite ängsligt ”Men Per-Göran är du säker på att detta är en så bra idé? Per-Göran fnös ”daaa… vi lever i 2000-talet nu, inte kan vi hålla på med sådana omoderna saker som papper förstår du väll” Tomten nickade lite slött och Per-Göran lämnade tomten ensam med facebook och gick för att se om det fanns något annat för honom att göra.
Dagarna gick och tomten kollade sin facebook dagligen, det kom in flera tusen vänförfrågningar och ännu fler meddelanden vällde in var dag. Nissarna tyckte det var bra att tomten skötte alla önskelistor via facebook då de gav dem utrymme att spela tennis i arbetsrummet utan att behöva oroa sig för att förstöra något. Men morgon den första december märkte nissarna att något inte riktigt stod rätt till i tomtens verkstad. När de kom ner på morgonen så fanns det ingen glad tomte som mötte dem vid frukostbordet, datorn var inte på som den brukade och allt var mörkt. Nissarna blev oroliga och började långsamt söka igenom den stora verkstaden ”Tomten var är du?” Ropade den lilla nissan Sibylla men inget svar. Snart började även de andra nissarna ropa och tillslut hittade de tomten i renarnas inhägnad inbäddad i en av de magiska julklappsäckarna.”Tomten hur är det fatt? Frågade Sibylla som var en av de mer ansvarstagande av tomtens nissar. ”TA BORT PLINGET! JAG VILL INTE BLI KOMPIS MED ER! NEEEEEJ NEEEEEEJ INGA FLER MEDDELANDE TA BORT DEM!” Skrek tomten om och om igen. Nissarna tittade förskräckt på varandra facebook hade tydligen gjort honom galen. De följde honom in i hans sovrum och stoppade om honom i den stora sängen. Några sprang iväg för att koka varm mjölk åt tomten men det slutade illa då de brände mjölken och krossade koppen. Några andra började tillverka julklappar men ingen visste med vad de skulle börja med. Utan tomten var verkligen nissarna inte något att hurra för. Problemet med dem var att alla skulle göra saker på sitt sätt något som inte fungerar i en verkstad där alla måste hjälpa till. Denna jul såg inte ljus ut men vad nissarna inte visste var att hjälp skulle komma mycket långt ifrån tomteland.
.
.
